Höftimpingement (FAI)
Vid höftimpingement, eller femoroacetabulärt impingement (FAI), passar inte lårbenshuvudet och höftskålen ihop på bästa sätt. Det kan göra att delar av leden kläms vid vissa rörelser, särskilt djup böjning, och ge smärta i ljumsken. Det är vanligt hos unga och aktiva, och de flesta kan behandlas utan operation.
Höftimpingement (FAI) förekommer ofta hos yngre och medelålders vuxna som söker vård för höftbesvär, särskilt hos fysiskt aktiva personer. Symtomen uppträder ofta i åldern 20–50 år och kan utvecklas gradvis vid aktiviteter som innebär upprepade höftböjningar och vridningar.
I en befolkningsstudie med 500 deltagare i åldern 20–49 år uppfyllde cirka 3 % kriterierna för symtomgivande höftimpingement. Samtidigt kan anatomiska förändringar som förknippas med höftimpingement förekomma utan att orsaka smärta eller andra besvär.
Vad är höftimpingement?
Höften är en kulled där lårbenshuvudet ska glida fritt i höftskålen. Vid FAI finns en avvikelse i formen på någon av dessa delar, så att rörelsen begränsas och strukturer klämmer emot varandra. Det finns tre huvudtyper:
- Cam. Lårbenshuvudet eller halsen har en utskjutande benkant, så att huvudet inte är helt runt.
- Pincer. Höftskålen täcker lårbenshuvudet mer än normalt.
- Kombinerad. En blandning av de båda, vilket är vanligt.
Symtom vid höftimpingement
- Smärta i ljumsken, ibland även på höftens utsida eller i skinkan
- Smärta vid djup böjning av höften, till exempel vid knäböj, när du sitter länge eller sätter dig i en bil
- Stelhet eller begränsad rörlighet, särskilt vid inåtrotation
- Ibland klick eller en känsla av att höften låser sig eller fastnar
- Smärta efter träning eller aktiviteter som kräver mycket höftrörlighet
Orsaker och vem som drabbas
Skillnaderna i höftens form uppstår ofta under uppväxten och är delvis ärftliga. Många lever hela livet med sådana skillnader utan att få besvär. Besvär uppstår oftare hos personer som belastar höften mycket i ytterlägen, till exempel idrottare inom fotboll, ishockey, dans och kampsport, men kan även drabba mer stillasittande personer.
Samband med labrumskada och artros
Upprepad klämning kan irritera eller skada ledläppen (labrum) och brosket. Om FAI kan leda till artros på sikt är fortfarande föremål för forskning, och sambandet är inte fullt klarlagt. Det vi vet är att FAI är en av flera riskfaktorer för höftartros, men att många med denna form aldrig utvecklar artros.
Diagnos
Diagnosen ställs genom en kombination av dina symtom, en klinisk undersökning och bilddiagnostik. Särskilda rörelsetester kan framkalla den typiska smärtan. Röntgen visar höftens form och är oftast första steget. Magnetkamera kan användas för att bedöma ledläpp och brosk. Bilderna måste alltid tolkas tillsammans med dina besvär, eftersom många har förändringarna i höften utan att ha ont.
Behandling
I första hand behandlas FAI utan operation:
- Aktivitetsanpassning. Minska eller ändra de rörelser som tydligt provocerar, till exempel mycket djupa böjar.
- Träning. Specifik träning av höft, sätesmuskler och bål för att förbättra kontroll och avlasta leden.
- Smärtlindring vid behov, och i vissa fall en injektion i leden.
Om besvären är påtagliga och inte förbättras efter en tids genomförd rehabilitering kan en ortoped bedöma om operation är aktuellt. Då används oftast höftartroskopi, en titthålsoperation där man kan justera benkanten och behandla skador på ledläppen. Vilken behandling som passar bäst beror på dina besvär, din aktivitetsnivå och höftens status.
Träning och rehabilitering
- Starka sätesmuskler och bålmuskler ger bättre kontroll över höften.
- Rörlighetsträning ska göras inom smärtfria gränser. Tvinga inte höften in i ställningar som klämmer.
- Undvik att upprepat belasta höften i positioner som framkallar den typiska smärtan, till exempel mycket djup böjning med innerrotation.
- Återgå stegvis till idrott och låt en fysioterapeut hjälpa dig med uppläggningen.
Prognos
Många blir bättre med rätt träning och anpassad belastning. Om operation görs ger den ofta god effekt på smärta och funktion, men resultatet beror på hur mycket skada som redan finns i leden och på hur träningen efter operationen genomförs.
Behandling av höftimpingement hos naprapat och fysioterapeut
Hos MedArbetarna hjälper våra legitimerade naprapater och fysioterapeuter dig med undersökning, behandling och rehabilitering vid höftimpingement (FAI). Besvären kan orsaka smärta i ljumsken, stelhet och begränsad rörlighet, särskilt vid träning och djupa höftböjningar.
Vi anpassar behandlingen efter dina symtom och förutsättningar. Genom individuella rehabövningar, styrketräning, manuell behandling vid behov och belastningsanpassning arbetar vi för att minska smärtan och förbättra höftens funktion i vardagen och vid fysisk aktivitet.
När ska du söka annan vård än sjukgymnast / naprapati?
Sök vård om du har ont i ljumsken eller höften som håller i sig eller förvärras, om rörligheten minskar eller om besvären begränsar idrott och vardag. Sök snabbt vid plötslig smärta efter en skada, om du inte kan belasta benet, eller om du har feber och en varm, svullen höft.
Vad våra kunder säger
Några omdömen från våra kunder
Genomsnittligt betyg per klinik
Naprapat på Östermalm
MedArbetarna Naprapaterna Östermalm
Adress: Östermalmsgatan 62, 114 50 Stockholm
Öppettider och tidsbokning
Telefon: 08-662 36 35
Naprapat på Ekerö
MedArbetarna Naprapaterna Ekerö
Adress: Bryggavägen 131d, 178 51 Ekerö
Öppettider och tidsbokning
Telefon: 08-662 36 35
Vanliga frågor
Måste man operera höftimpingement?
Nej. Många blir bättre med träning och anpassning av aktiviteten. Operation övervägs när besvären kvarstår trots rehabilitering.
Kan jag springa med FAI?
Kan FAI upptäckas på en röntgenbild utan att jag har ont?
Leder FAI alltid till artros?
Nej. FAI är en riskfaktor, men inte alla utvecklar artros.
Misstänker du höftimpingement?
Boka en bedömning på en av våra kliniker i Stockholm!